Får jag bajsa på din fis?
Januari 30, 2008
För trött för att skriva...
men tar mig friheten o bjuder på lite kvällsnöje... PINGU! pingvinen i våra hjärtan. Han inte bara hoppar hage o röker braj, han kan bajsa på din fis också
Va en sväng till multinationella gallerian i kista tidigare ikväll. Efter att ha klängt mig i och ur ski-outfitar i dryga timmen var törsten inte nådig längre. Velade mellan ramlösa blåbär o nån annan... typ guava/lime... PLUS hette den också. Blev den sistnämnda. B-I-G mistake!!!
SÅ JÄÄÄÄVULSKT ÄCKLIG! Säger bara: DON'T DRINK, DON'T SWALLOW.
Såg på tv för en stund sen, nå humorprogram.. doktor alban snackade om att varningstexta kokosnötter o andra frukter... för att de var livfarliga (orkar inte förklara, ni som såg det förstår). Ramlösa-flaskan borde definitivt haft en sån! Som skulle kunna likna följande:
"Säg hejdå till dina överflödiga kilon. Byebye till fingrar i halsen. Nya kräk-reflex-stimuleraren är här!"
Hade Sverker Olofsson utvärderat den här drycken i sitt program hade den inte fått heta PLUS en ynka sekund till. Han hade dratt den med raketfart rätt ner i minus-tunnan... Iaf om jag var han, eller han var jag. I say nomore.
En sista dag i skolfiket imorn. Med andra ord: En dag närmare Åre (ja, för det blir en vecka 6 i Åre för mig nu, innan sälen, me RixFm). Ska bli såååå skönt. Snö snö snö
Hööörs!
MinusMξlan - plus på kontot
En dyr jävla banan
Det är uppenbarligen inte bara bensinskatterna som stiger i samma takt som inlandsisarna smälter. Tobak är på väg att få samma ekonomiska status som Moët&Chandon...
När jag lämnade hemmet tidigare idag glömde jag inte bara plånboken, jag lyckades få med mig en ekande tom snusdosa också. Detta ledde till att jag fick erfara innebörden av att det faktiskt blivit nytt år.
Hungrig och trött köpte jag en banan, samt snus. Ett nödvändigt ont i begärens antiklimax. Ett smärre undantag i min såkallade "be economic - be smart"-filosofi. Denna filosofi innefattar en rad principer varav Stock-principen är en, dvs jag köper Aldrig lösa dosor. Men så idag.. i nödens timma... gjorde jag det ändå.
O jag bara Vägrar inse hur mycket pengar som egentligen går per år för en skitnödig sak som denna. Därför låtsas jag som att behovet inte finns. O så länge behovet inte finns existerar heller inte pengarna man lägger på det. Med andra ord innebär det altså att jag idag betalat
42 SPÄNN.. för EN BANAN!
En dyr jävla banan...
Välkommen till Rail Event
Januari 24, 2008
Jippikajey motherf*****r, nu studsar lyckans bollar i rätt riktning!
Såg för ett par dar sen att Railevent (eventmarketing-företag) sökte folk till Rix FM's vinterturné v.6&7, i Åre o Sälen. I vanliga fall är jag inte mycket för att skicka mina ansökningar via internet. Just för att det känns så opersonligt. I tidigare fall har jag dessutom så gott som Alltid fått mina jobb o anställningar via kontakter eller genom fina ord och rekommendationer. Men så kände jag nu att va fasen, jag ger det ett försök. Jag är så sugen på att komma ut o göra något nytt, inte bara stå här o klampa o vänta på bättre tider. Så jag slängde ihop ett CV o ett personligt brev.
I förrgår ringde de från företaget. Frågade om jag Fortfarande (well hello... jag skickade ansökan för 2 dar sen) var intresserad? Oja, svarade jag o vi bokade in en intervju på torsdagen kl. 14 samma vecka (för er som inte har almanackan uppslagen så är det alltså lika med idag).
Så klockan 10 i 2 var jag där, i Nacka. Hur skön tjej som helst. Vi satt på ett fik under intervjun. Jo jag har ju vart på ett par innan men denna var något utöver det vanliga. Ett helt annat upplägg. När en timme gått så sa hon:
"Tack o hej, vi höra av oss - det är inte riktigt min stil. Jag tänker nu direkt utvärdera dig så du vet vad jag tycker och tänker med en gång. Så slipper du gå härifrån och genomlida flera dagar grubblandes över vidare du fått jobbet eller inte"
GULP, tänkte jag. Men kör på!
Första intryck var lika med bra. Sen rosade hon mig för diverse vanliga (o mer ovanliga) saker så som kroppsspråk, ansiktsuttryck, sittställning och tonläge.... Att jag log mest hela tiden och att jag fångade uppmärksamhet med mitt sätt att prata.
Min personliga story kunde jag bättra på. Ja men såklart, i vanlig ordning hade jag ingen aning om i vilken ände jag skulle börja. Jorden har noll, korven har två o jag har tusen... (Skulle vilja likna mitt "personal story"-försök vid en historialektion med "ryck-göran". Ni som gått i Bromma vet vem han är. Hur han hoppade från stenåldern till finska vinterkriget för att sedan plötsligt börja prata om dinusauriernas tid... o så vips var vi framme vid datorerna o dagens it-samhälle). Absolut, 'til next time i will work on that one.
Nästa minus var för att (ni kommer inte tro mig) jag kom 10 minuter FÖR TIDIGT! Hahahahaha... seriöst, jag kan bara inte sluta skratta. (Jag tänkte "Du skulle bara veta.. om du ändå kände mig") Men hon menade på att det är lika illa att komma 10minuter för tidigt som 10 minuter för sent. Man liksom snor tid från andra åt båda håll. Kan iofs helt hålla med om den, har bara aldrig tänkt på det viset tidigare. O sen kan det vara första gången i världshistorien som jag faktiskt var FÖR tidig! Jaja, det skall jag nog klara av att aldrig upprepa :-)
Kort o gott, historien slutade med att hon hälsade mig Varmt Välkommen till RailEvent (klicka gärna in o kika!) och till Vinter-turnén. Den 11e februari bär det av mot Sälen och första jobbet. Fy fan vad jag är glad! Jippi!!
Nu jädrar kööör vi!
Mξlan
Up in the Asshole... of Timo
HAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHAHA jag döööööööööööör
Rally-navigatören Timo har uppenbarligen inte bara eld i baken...
"We had to stop because something came up through Timo's seat... up in the asshole...of Timo"
http://www.snabbstart.com/film/16038336a9
T.G.I.F.
Mξlan
Norpan.. Vilken Jäääddra smäll!
Ja så har det hunnit gå sådär en kvart fjorton dar igen, utan att jag gjort mig hörd. Det är inte det att jag inte Vill skriva, inte det att jag inte Vet vad jag ska skriva. Snarare tvärtom. Har hänt så mycket så jag vet liksom inte ens i vilken ände jag ska börja. Men eftersom korven har två så...
Till att börja med kan jag meddela samtliga att: Jag hann! Torsdagsmorgonen var minst sagt körig men kors i taket, jag hann!
Norrköping...
Vid 11-tiden påbörjades färden mot Norrköping. 3 tjejer i en lila bil, strålande sol o himmel så blå. Trots att GPS'en lurade oss på villovägar ex antal gånger (innan vi ens lämnat Sthlm) så kom vi fram med skinnet i behåll. Kan såhär i efterhand tacka för att 3 blondiner var kloka nog att slänga i sig en matbit så fort de entrade stan, samt en latte (när cafébiträdet tog betalt trodde jag hon skämta, under tjugan för en Latte! Man är nog både döv o blind vad gäller sthlms rövarpriser vid det här laget), för väl framme fanns inte ens tid att tänka en tanke som Mat.
Klockan halv 3 var vi fit for fight och började jobba. Dagens huvudsakliga uppgift var att packa cirkus TreHundra persedel-säckar. Ni vet såna där gigantiska gröna militärsäckar som luktar unket gammalt stall. Piece of cake, tänkte jag. Gammal i gemet som man är har man vanan inne o packar 500 goodiebags på ngn timma. Ack vad man kom att ångra sin naivitet. Ner skulle: underställ (tröja+byxa) grönbyxa, grönjacka (2 delar), grön skjorta, grön mössa (aka björnfittan), grönt skärp, vantar (aka lutfisken). Mm, precis vad det låter som, en full militärmundering. Sorgligt nog var det där bara hälften. Ner skulle även påslakan, underlakan, örngott, liten handduk samt stor handduk... 15 delar! Vilket vem som helst med lite matematiska (troll)formler lätt räknar ut att det Inte gick på en timme. Detta tog oss fram till Midnatt att göra klart. Runt 02 kom vi i säng.
Delade logement med dekorkillarna. Dessa 3 hade redan spenderat en natt där vilket för mig innebar att när jag tvingat mig upp för trappan o in i detta rum möttes av en...björn rosenströms "syrran o hunden"-Mardröm!
"Det jag såg gav mig en våg av panik kolik och kväljningar. Mina kväljningar blev bara värre o jag mådde skit, jag vill inte titta dit. Där låg tequila o fimpar, det var av den allra vidrigaste syn, jag höjde ögonbryn..." :-)
Fredagen gick som smort. Det blev en mycket lyckad tillställning. Från att folk vid ankomst tidig morgon nästan grät av besvikelse när de möttes av skrikande militärer och för att de skulle tvingas "göra lumpen" istället för att dåsa till på ett spa - till att Alla (nästan iaf) lydigt följde sina befäl och genomförde varje övning med brinnande entusiasm.
Allt från uppställning på kaserngården, gulaschsoppa serverad i "snuskburk" och hinderbanor (det blev en del blod faktiskt) till öl- o vinbarer på logementen o middagsunderhållning i form av bl.a. Etype...
Så klart en dag som denna skall firas...
Två värdinnor och 3 dekorkillar satte sig i en bil o tuffade ner mot stan för att se vad Norpan hade att erbjuda i matväg. Tog lite tid men vi hittade till slut en lagom restaurang. När kvällen blev natt firades detta ytterligare med att fylla sig till bredden av vin (utöka antalet fläckar av tequila o bärs på golvet), och skjuta potatis med den hemmasnickrade Bazookan. HELLO?? Seriöst, vem kommer på tanken att ta med sig en sån grej på jobb? Vatos Locos.. or else... men Vilken Jääääddra Smäll! Jag valde nog rätt lucka trots allt...
Lördag morgon ringde klockan lite För tidigt. Allt för att hinna tömma sjutti-elva logement på sängkläder o militär-utstyrslar innan hemfärd. Kan kort o gott sammanfatta vistelsen som...Udda. Men ball. Pit-stop EL MAC(donald)O GRANDE gjorde susen o 2 timmar senare var vi back in Sthlm.
Slutar sagan här? Big NO-NO... Men det är dags att vända blad. Ett nytt kapitel tar vid... vi suger på karamellen o tar d imorn.
To be continued...
MξLAN
Norrköping nästa!
Why, but why?...
Så har ännu en onsdag nått sitt slut. Det har varit en minst sagt omtumlande vecka. I söndags fick jag beskedet att en vän samma natt tagit sitt liv. En av mitt ex allra bästa vänner. My brother from another mother som de alltid sa...
Känslorna bara väller över en. Så jävla ledsen. Så arg. O förbannad. Allt bara snurrar i huvet och man förstår Ingenting. Hur kan det bara få hända? Varför?
Jag vet, jag borde inte tänka såhär.. Det är knappt 3 månader sen som min styvis tvingades att lämna detta liv pga den där otacksamma cancern. Han Ville leva..men fick inte möjligheten att välja. Så att någon då, som har hela livet framför sig, väljer att avsluta det tidigare... Nej nej nej. Jag Förstår bara Inte! Ibland är livet en gåta...o bra jävla orättvist
Imorgon bitti beger jag mig tillsammans med Occasion Crew mot världsmetropolen Norrköping... för diverse förberedelser inför fredagens event. Från tidig morgon till sen natt kommer det bjudas överraskningar och utmaningar. Temat är grymt. Vad som komma skall är det Ingen som vet. Jo, jag förstås...o min pluton. Men företaget - utan att nämna några namn (men det rimmar på sakta!) - har inte den blekaste. De vet inte ens vart de ska någonstans. Nästan lite som 'På Spåret'...
De kommer få det hett om öronen, sådär alldeles lagom körigt. Förhoppningsvis inge blod...men en hel del svett! O kanske lite tårar...
Först ska jag bara hinna med en karatesnabb storhandlingsrunda på MartinOlsson, plocka upp dagsransonen bröd på bageriet (no pall på headlines "Brommabarnen svälter") o köra det till skolkafeterian. Åka förbi Scandic o se om mina bortsprungna pjucks gömmer sig där. O så lämna igen bilen... Hur mela melon, tidsoptimisten herself, nu ska hinna med allt detta innan innan klockan slår 10... Det är en bra jävla fråga. Only time will tell.
Tillbaka i Huvudstaden igen lördag förmiddag. Ungefär när mat- o sovklockan ringer för lunch. Återkommer inom rimlig framtid med lägesrapport.
Over and out!
MξLAN
PS 1 Norrköping kan vara den stad som erbjuder den brutalt absolut fulaste dialekten i världshistorien (no offence billkärr). Hoppas att julgodiset fortfarande sprutar ur öronen... Knäck i lurarna är mitt enda hopp.
PS 2 Jag är inte bara jordens främsta tidsoptimist, jag är sämst på att vika kläder också! Så att pussla ner kavajer i kappsäcken (ute i sista sekund, sir yes sir) är liksom något av ett P-r-o-j-e-k-t för en sån som jag. Det blev typ, en ros... eller nåt. Är inte helt främmande för tanken att jag på fredag, när jag sätter på mig den, lär se ut som en såndär snögubbe i krepp-papper som man gjorde på dagis...
PS 3 Jag är inte bara tidsoptimist o sämst på att vika kläder. Jag är bäst på att bara klara av att göra en sak åt gången också! Mao, dags att få arslet ur vagn, packa det som packas kan. O slänga sig in i drömmarnas land... Helst med helikopter... Fort!
PS 4 Jag är typ BÄST på att rimma också... (med betoning på 'typ')
Amilo
E man high-tech eller vad...
Hämtade hem min nya älskling igår kväll. Amilo ♥ En Fujitsu Siemens. 14 tummare. Tänk att en sån liten skit kan ha så mycket att ge. Hoho jaja, nu spirar kärleken på gräddhyllan!
Jag har - på eget bevåg - installerat det mesta. Ja, tom internetuppkoppligen lyckades jag lokalisera. HiFi-ve! Lagom skitnödiga prylar så som Bluetooth får vänta... Ett litet steg för mänskligheten. Ett stort steg för Melan.
HÖÖÖRS!
Lördagkväll
HaHaHaHaHa jag tror jag just garvade sönder tvättbrädan...
Har precis sett en Sminkad Jan "Lulu Isabella" Malmsjö dansa Tango... i peruk o Klänning
En på-pickalurven-snurrig Arja Saijonmaa, 62 barre, gå ner i spagat
En björkris-piskad Magnus Härenstam hoppa i poolen Naken med ett "Äh, jag skiten i beduinsmäcken"
Den alltid lika snöppliga Britt Ekland (+hennes hund/råtta? Tequila) o hennes dum-komiska kommentarer
o Peter Stormare...hur många skruvar lossar inte den karln varje morgon för att vara den han är...?
Det har florerat en del kritik gentemot den nya säsongen av Stjärnorna på Slottet. Jag såg visserligen inte första säsongen men det här kan vara vinterns i särklass bästa underhållningsprogram. 5 individer, den ena mer freakad än den andra, tillsammans på ett slott i skåne. Kan inte bli annat än galet.
Nästa avsnitt: Peter Stormares dag! Missa inte
08'ornas År
2006 - Året då Ingen fick ligga...
2007 - Året då Alla fick ligga... åtminstonde de som döpte om sig till Bond... James Bond!
(För somliga räckte det visst att bara vara Bonde-Fredrik)
2008 - 08'ornas År. Stockholmarnas År. Vårt År. Precis som i kärlek o krig är Allt tillåtet. För Oss.
Och NEJ, Glenn o Glenn, ni får inte vara med! Det är er tur om typ... 23år! (om inte jorden gått under då)
Januari 4, 2008 (back in Sthlm)
Jag lever! Tror jag...
För jag är inte helt hundra på den saken. Redan efter fyra dagar har jag dratt in i en bergvägg i 180 blås, sovit sked med en högspänningsledning och fått himlens alla stjärnfall rätt i pallet. Åtminstonde känns det så.
Stämbanden är illa tilltygade. Håret är som svinto... ja, de små tussar som ens sitter kvar. Hjärtat har besökt ungefär lika många ställen i kroppen som det föds barn på ett år. Naglar existerar inte ens på världskartan längre och jag har kräkts upp - förmodligen Samtliga - vitala organ...
Har spenderat årets första dagar i Upsala. Storvreta Cup (innebandycup, för er som inte har alla chipsen i påsen) har just gått av stapeln. Vilken pers. Vilken kickstart på året. Knappt hunnit sova o barely kunnat äta, vad mer kan man begära? Killarna (Hawks p93) har lirat som gudar. Tack för stört bra lir o grym underhållning!
För i Helvete Länsman! Klockan är ju Två! Trodde hon var halv ett. Time to ZZzzzleep. Återkommer när håret växt ut och organen hittat tillbaka...
God fortsättning!
MξLAN
